1861 - 1931 was a German Impressionist painter and printmaker. He was born Leo Lesser Ury in Birnbaum, the son of a baker whose death in 1872 was followed by the Ury family's move to Berlin. In 1878 Lesser left school to apprentice with a tradesman, and the next year he went to D??sseldorf to study painting at the Kunstakademie. Ury spent time in Brussels, Paris, Stuttgart, and other locations, before returning to Berlin in 1887. His first exhibition was in 1889 and met with a hostile reception, although he was championed by Adolph von Menzel whose influence induced the Academie to award Ury a prize. In 1893 he joined the Munich Secession, one of the several Secessions formed by progressive artists in Germany and Austria in the last years of the 19th century. In 1901 he returned to Berlin, where he exhibited with the Berlin Secession, first in 1915 and notably in 1922, when he had a major exhibition. By this time Ury's critical reputation had grown and his paintings and pastels were in demand. His subjects were landscapes, urban landscapes, and interior scenes, treated in an Impressionistic manner that ranged from the subdued tones of figures in a darkened interior to the effects of streetlights at night to the dazzling light of foliage against the summer sky. Ury is especially noted for his paintings of nocturnal cafe scenes and rainy streets. He developed a habit of repeating these compositions in order to sell them while retaining the originals, and these quickly made and inferior copies have harmed his reputation.  Related Paintings of Lesser Ury :. | Portrat Eugen sailor | London in the fog | Otto Brahm in its box of the German of theater | Nollendorf Square at Night (nn02) | Estaminer |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Tom roberts
British-born Australian Painter, 1856-1931 Australian painter of English birth. A leader of the HEIDELBERG SCHOOL and pioneer of plein-air Impressionism in Australia, he has been described as 'the father of Australian landscape painting'. Having moved to Melbourne in 1869, he studied at the East Collingwood and Carlton Schools of Design and the National Gallery of Victoria's School of Art (1874-81) while working as a photographic assistant. He led sketching expeditions with Frederick McCubbin and initiated student requests for reforms at the school. Returning to England, he enrolled in the Royal Academy Schools, London, on 6 December 1881, officially recommended by Edwin Long. In the summer of 1883 he toured Spain with the painter John Peter Russell. He learnt something of French Impressionism from Spanish art students Ramon Casas and Loreano Barrau (b 1864), and then followed the latter's advice to visit the Academie Julian in Paris. He returned to Melbourne in 1885 and the following year established the first summer camp at Box Hill with McCubbin and Louis Abrahams (1852-1903), portrayed in his painting the Artists' Camp (c. 1886; Melbourne, N.G. Victoria). According to the painter Arthur Streeton, it was Roberts's 'quick perception and expression of the principles of Impressionism in the year 1886,
Carlo Labruzzi
painted Aleksandra and Izabela Potocki taking a stroll near to lake Albano in 1779-1780